
Som jag skrev i inlägget tidigare för över en månad sen så gjorde jag bedömningen att jag behövde en paus från bloggandet. Denna bedömning står kvar. Jag känner nämligen att jag inte har den tiden som krävs för att producera bra inlägg. Och min ambition var att det bara skulle finnas bra inlägg på el éxito. När jag nu känner att jag inte kan producera kvalitativa inlägg med vettig kunskap och nödvändiga insikter dagligen, eller ens veckovis, tycker jag att bloggen, och jag som bloggare, har spelat ut min funktion.
På ett sätt är detta dock väldigt tråkigt då jag likt Bli ekonomiskt fri gör bedömningen att det behös motvikter till alla bloggar och bloggare som tror att spara är enda formen till rikedom. Detta är inte sanningen och det är näst intill sorgligt att fler faktiskt inte tror att man kan skapa sig en egen förmögenhet. Jag blir bara än mer imponerad av Robert Kiyosaki, Donald Trump etc. som fortsätter följa sin mission att bredda den ekonomiska intelligensen runt om i världen. Det är imponerande att dem har den orken dem har. Den ekonomiska intelligensen runt om i världen är nämligen misserabelt dålig. Den enda inkomstkanalen av kunskap verkar vara bankmännens (bankernas säljare, för er som tyvärr ännu inte förstått de facto att banker kränger all möjlig skit till sina konsumenter, nämligen oss) inpräntade säljargument.
Jag kan med handen på hjärtat inte avgöra om jag kommer fortsätta blogga. Om jag tycker det är värt det eller inte. Min resa kommer dock fortsätta. Min tro på mig själv är lika stark som tidigare, kanske till och med starkare. Jag kommer att nå framgång. Detta kommer jag göra för eller senare av den enkla anledningen till att jag tror på det och att jag kämpar för det.
Det tråkiga med att lägga el éxito på is är att jag känner mig som en svikare. En svikare mot er, mina läsare, som till och från varit ganska många. Men som jag skrev tidigare, jag hoppas jag bidragit med något av värde. Om jag återkommer som bloggare får framtiden utvisa.
Tack så länge!
Filed Under (om el éxito, om mig) by Jimmy on 14-12-2008

Då jag märker att jag blivit mer och mer upptagen samtidigt som jag vill frigöra mer och mer tid till annat kommer det eventuellt att ske en del förändringar med bloggen. Jag har på senare tid ändrat mina prioriteringar lite vilket gjort att såväl kvalitén som kvantiteten på mina inlägg försämrats en del.
Därför kommer el éxito redan efter fyra månader och enbart 100 inlägg ta en paus. Hur lång den här pausen kommer att bli kan jag tyvärr inte säga. Men min ambition är att återuppta bloggandet i någon form inom kort. Jag hoppas dock att ni uppskattat bloggen och det jag skrivit om under den tid som ni besökt el éxito. Vid frågor är ni fortfarande välkomna att höra av er till mig på info@elexito.se.
Med vänliga hälsningar
Jimmy

Jag hann knappt skriva klart tidigare inlägg att ett problem måste lösas, vilket jag även trodde skulle ske under december, innan så var fallet. Nu har jag ett datum att se fram emot där en ny vändning i mitt liv kan ta vid och jag återigen kan börja fokusera på rätt saker.
Hela situationen har för mig varit väldigt jobbig och jag gör bedömningen av att man som människa blir starkare av att genomgå motgångar. Det känns i vart fall som den här situationen gjort mig starkare och definitivt tålmodigare. Det ska bli oerhört skönt eftersom att ha liknande energitjuvar verkligen tar orken ifrån än.
Att bli av med denna energitjuv kommer förhoppningsvis även återspegla sig i det jag gör beträffande såväl el éxito som mitt företagande. Men jag ska inte lova varken er eller mig själv för mycket utan det här kommer först att märkas efter årsskiftet. Men någon form av förändring kommer att ske. Nu ser jag ljuset i tunneln! 
Här kommer siffror för november månad. Intäkterna ligger i nivå med tidigare månader och kommer så att göra året ut i vart fall. Lite självkritisk måste jag därför vara eftersom jag haft för avsikt att öka intäkterna under året. Men för närvarande störs min energi och tankeverksamhet av privata påfrestningar som jag själv haft oerhört svårt att lösa. Förhoppningsvis ska jag kunna lösa detta under december och återigen börja fokusera på rätt saker och därav kunna skapa mig något mer inom min firma.
November 2008
Ekonomi & administrationsintäkter: 3.160 kr
Rörelsens kostnader: 1.166 kr
Rörelseresultat: 1.994 kr
Helår 2008
Ekonomi & administrationsintäkter: 56.441 kr
Övriga intäkter: 1.173 kr
Rörelsens kostnader: 19.806 kr
Rörelseresultat: 37.808 kr
För tillfället upplever jag det som att jag är oerhört beroende av andra människor. Jag kan inte själv styra över min egen tillvaro. Jag kan just nu inte vara någon vinnare.
Jag är anställd och får helt enkelt infinna mig i att mitt schema till större delen bestäms av andra. Jag kan inte låta bli att tänka på att sanningen är ju faktiskt den att jag på heltid arbetar för att förverkliga andras viljor, drömmar och mål. Det är min arbetsuppgift nummer ett, respektive två och tre.
Nu kanske jag låter kritisk till att vara anställd över huvud taget och det är egentligen inte min mening då jag för tillfället trivs mycket bra med situationen att faktiskt ha en heltidsanställning. Jag är dock medveten om sanningen och har som mål att förändra den och successivt börja prioritera min egen vilja, mina egna drömmar och mina egna mål.
Däremot tror jag att alldeles för många springer runt i det här ekorrhjulet utan någon som helst plan för sig själv och vart man vill ta vägen med sitt liv. I mina ögon är det väldigt synd då jag tror att alla människor besitter någon kunskap eller kvalité som kan utnyttjas för att skapa sig framgång i livet. För det är ju just det som är grejen. Man skapar sin framtid och sin framgång. Fler borde förstå det.

Jag startade mitt företag för ganska exakt ett år sedan. Jag gjorde det vid sidan av mina studier på högskolan och vid sidan av min 75-procentiga anställning som resande montör. Jag gjorde det dels för att kunna applicera det jag lärde mig på högskolan på verkligheten men även för att kunna ägna mer tid till sådant som jag tycker är kul och lära mig mer av det praktiska företagandet och allt vad det innebär.
Sett till den ambitionen har det varit ett bra år som jag lärt mig mycket under. Men nu är jag färdig med studierna och arbetar heltid som konsult på en större revisionsbyrå. Det känns därför även dags att gå vidare med mitt “hobbyföretagande” och utveckla verksamheten för att på längre sikt kunna leva på mitt egna företag.
Jag vill fortfarande kombinera mitt företag med min anställning då jag upplever att det jag lär mig genom att arbeta som konsult med främst småföretag är kunskaper och erfarenheter som direkt kan appliceras på mitt egna företag. Jag tror därför att den personliga vinningen jag gör på att bedriva företaget samtidigt som jag arbetar med det jag gör kan bli väldigt lönsam.
För er som går i tankarna med att starta en egen rörelse i liten utsträckning kan jag enbart rekommendera er till att ta steget. Jag tror man lär sig väldigt mycket på att kombinera samtidigt som man sakta men säkert kan bygga upp något långsiktigt.

Jag är en näst intill extreme vår- och sommarmänniska. Jag hämtar väldigt mycket av min energi i solen, värmen och det härliga klimatet som kommer därav. Då är det svårt att bli motiverad när vädret ser ut så här. Därför känner jag mig tvungen, främst för min egen skull, att dela med mig av dem här bilderna. Förhoppningsvis får dem än inte bara att längta utan även att försöka arbeta hårt för att komma dit.

När jag tittar på sådana här bilder kan jag inte låta bli att drömma mig bort. Jag vill kunna resa oftare än vad jag gör. Jag vill känna den ekonomiska friheten att jag kan packa resväskan och åka när jag bäst känner för det.

Men frågan som jag måste ställa till mig själv är ganska självklar. Vad krävs av mig för att jag ska kunna resa till dessa områden oftare? Vad kan jag göra idag för att komma ett steg närmare dessa drömmar?
Allt sitter i huvudet. Jag måste tro på att det är möjligt för att kunna göra verklighet av det.
Filed Under (förändring, om mig) by Jimmy on 10-11-2008
Att få ihop tiden, att helt enkelt få den att räcka till. Det är ett av mina största bekymmer och mest påtagliga problem. Trots att jag som person är väldigt strukturerad och har en god organiserad tillvaro känner jag alltid en viss tidspress på mig. Jag hinner helt enkelt inte med det jag vill, oavsett hur jag bär mig åt känns det som.
Jag planerar, jag organiserar och jag prioriterar. Vad mer ska jag behöva gör för att hinna utföra allt som jag vill?
Varje gång helgen kommer så har jag x antal saker som jag ska hinna med och försöker att göra. Ändå får jag vid slutet av helgen en obekväm känsla; “jaha, då försvann den helgen med”. Kanske planerar jag för mycket? Kanske vill jag hinna med att göra alldeles för många saker? Eller är det så enkelt att mycket handlar om den tankspriddhet som jag för tillfället har?
Att dygnet bara har 24 timmar måste vara en av livets största brister. Eller så handlar allt bara om att man som person måste kunna slappna av. Däri tror jag problemet ligger för mig. Jag måste bli bättre på att slappna av.
Här nedan presenteras de ekonomiska siffrorna för oktober månad. Intäkterna ligger i nivå med tidigare då inget arbeta att anförskaffa fler uppdrag har genomförts. Som sagt tidigare har jag tagit beslutet att fortsätta prioritera min anställning. Däremot skulle det inte hindra mig från att försöka skapa någon form av passiva inkomster till firman. Därför undersöker jag för tillfället potentiella möjligheter att göra detta på.
Oktober 2008
Ekonomi & administrationsintäkter: 3.160 kr
Övriga rörelseintäkter: 6 kr
Rörelsens kostnader: 1.869 kr
Rörelseresultat: 1.297 kr
Helår 2008
Ekonomi & administrationsintäkter: 53.281 kr
Övriga intäkter: 1.173 kr
Rörelsens kostnader: 18.657 kr
Rörelseresultat: 35.797 kr
Framgång för mig är inte att bli snuskigt rik eller ekonomiskt oberoende. Givetvis skulle jag nog vara ganska tacksam om jag nådde ända dit men det är egentligen inte en prioriterad målsättning. Jag vill bli ekonomisk fri, så att jag kan styra över mitt liv till fullo. Så jag kan göra det jag känner och vill. Jag vill trivas med mig själv och känna mig lycklig i det jag gör.
När jag har nått det stadiet i livet att jag uppfyller alla dem kriterierna kommer jag att kalla mig själv framgångsrik. Men pengarna i sig är inte det absolut viktigaste, dem är en morot, men dem är inte mitt enda mål. Jag anser istället att man måste ha någon form av mission med sitt liv. Ett kall att hela tiden sträva efter.
Mitt kall är att skapa ett företag som på sikt ska bli en koncern vilken i sin tur ska bli ett fungerande konsortium med eller utan mig vid rodret. Jag vill som individ och framtida entreprenör bidra till samhället. Genom att ha detta som en del av min mission vet jag att jag kommer att ha något att sträva efter större delen av mitt liv.
Med det sagt, fundera över ditt kall. Vad vill du uppnå och efterlämna världen innan din tid på jorden är gången?
Igår sa jag något som jag själv blev förvånad över att det kunde sägas av mig. Jag blev nästan stolt.
Som jag nämnt tidigare är jag inne i en tuffare period där jag inte riktigt får saker att flyta som jag själv vill. Mycket handlar om att jag själv valt att komplicera saker och ting men det påverkar ju likväl mitt eget liv. Därför gör jag bedömningen att jag är inne i en formsvacka, eller en kortare motgång om man vill kalla det så. Detta ledde mig till att i en diskussion säga:
“Man måste kunna hantera motgångar för att kunna nå och förtjäna framgångar.”
Så upp till bevis Jimmy. Kan du hantera motgången på ett sådant sätt att du till och med kan omvandla den till framgång?
Efter att ha sagt denna mening fick jag i alla fall mig själv att tänka mer positivt på min egen motgång. Motgångar tror jag gör oss individer starkare och än mer beredda att uppnå nya saker. Så nu är det upp till mig. Kan jag leva upp till det som jag själv sa?
Jag har här tänkt förtydliga mina tankar kring det jag tidigare skrivit angående nöjdhetskänslan. Att jag är av uppfattningen att den bromsar och hämmar vår egen utveckling. Jag har själv p.g.a. detta tankesätt alltid haft svårt att vara nöjd. Med det menar jag inte att jag anser mig leva ett olyckligt liv, jag menar bara att jag drar mig från att känna mig nöjd. För mig innebär det att man har nått det slutgiltiga livsmålet när man är nöjd, och jag har svårt att tro att särskilt många människor gör det.
Istället för nöjdhet känner jag stolthet. Jag är stolt över det jag hittills har uppnått i mitt liv och jag vill fortsätta vara stolt över det jag uppnår. Jag tror stolthet triggar oss istället för att bromsa oss och på så sätt bidrar till att vi uppnår än mer saker och än högre höjder.
Drivkraften tror jag är den starkaste kraften vi människor har. Vi måste utnyttja den till fullo för att kunna skapa det framgångsrika liv vi vill ha. Samtidigt måste vi känna stolthet över våra egna liv för att bibehålla denna drivkraft.
Jag är stolt över mitt liv men jag vill bli än mer stolt.
På sista tiden har jag betvivlat mina egna kunskaper och kvalitéer, jag har ifrågasatt mina möjligheter att lyckas i livet. Varför? Det är faktiskt en befogad fråga som jag inte ens själv kan ge ett konkret svar på. Varför ska man periodvis ifrågasätta sig själv? Om jag vill lyckas så måste ju jag tro på det jag gör. Tror inte jag på det jag gör så kommer ingen annan heller att göra det. Så enkelt är det.
“Om du tror att du kan eller inte kan göra en sak, så har du rätt!”
Dem orden är sagda av Henry Ford, och jag tror han verkligen har rätt med det han säger. I slutändan handlar det om vad man själv tror är möjligt och inte möjligt. Vill man ifrågasätta sig själv, sina kunskaper och sina möjligheter så försvårar man bara för sig själv. Vill man, som jag, lyckas i livet så får man nog också se till att helt enkelt tro på det också.
Lite inspirerande ord av Jane Walerud - entreprenör, styrelseproffs och affärsängel:
- Jag blev entreprenör för att det ger mig en möjlighet att förverkliga egna idéer, hjälpa andra människor växa och, inte minst, tjäna pengar. Energi, drivkraft och ett positivt synsätt är centrala egenskaper för att lyckas som entreprenör. God försäljningsförmåga, förmåga att fatta beslut och karisma är andra egenskaper som kan vara en hjälp på vägen. Om man är flera som går ihop och bildar ett bolag så måste inte alla ha alla egenskaper, men gruppen bör representera dem allihop tillsammans.
- Jag rekommenderar entreprenörer som vill lyckas att verkligen satsa på sin idé för att slippa titta tillbaka på sitt liv och ångra att man aldrig vågade förverkliga sin dröm. Receptet för att bygga upp ett framgångsrikt företag är att utgå från en bra idé som man verkligen tror på och vill arbeta med.
Jag är av åsikten att man, oavsett om man är entreprenör, investerare eller anställd, måste ägna sitt liv åt något man trivs med. Som Jane säger, något man verkligen tror på. Jag vill inte behöva titta tillbaka på mitt liv och ångra mina val och mina beslut. Även om jag inte lyckas med att bli framgångsrik i mitt liv så vill jag kunna vara stolt över det jag uppnått och det jag ägnat mitt liv åt.
Hoppet är visst det sista som överger människan. Tur är väl det, för utan hopp har vi som individer inte mycket kvar att tro på. Men vad gör man om hoppet tryter och börjar avta? Hur gör man för att återfå hoppet och tron på att lyckas med en sak?
Även ifall man inte vill ge upp så kan man förr eller senare komma till stadiet då man helt enkelt måste inse att det man en gång har trott på av hela sitt hjärta helt enkelt inte fungerar. Har man kommit till det stadiet så tror jag att det är dags att gå vidare, sätta nya mål och arbeta utefter nya tankar.